Metodbeskrivning

Effektprognoserna baseras på en mängd olika data, undermodeller och antaganden som tillsammans ger en bild av framtidens elanvändning och effektbehov. Elnätsdata kopplas samman med bland annat historisk energianvändning, prognoser för regional ekonomi och kommunal översiktsplanering för att skapa en effektprognosmodell som bygger på den bästa och mest aktuella tillgängliga kunskapen.  

Effektprognosmodellen består av två delar, en energimodell och en effektmodell. Först används energimodellen för att prognostisera trender och utveckling av den årliga energianvändningen (MWh). Dessa resultat fördelas geografiskt på rutor om 1×1 kilometer. Effektmodellen används sedan för att fördela den totala årliga energianvändningen över årets timmar för att förutse det förväntade maximala effektbehovet (MW*).  

Fördelningen av den årliga energianvändningen görs genom att antingen använda typprofiler baserade på data från projektets deltagande nätbolag eller genom modellerade lastprofiler. Vilken metod som används beror på vilken sektor eller undersektor som beräknas.

För att prognostisera utvecklingen inom sektorerna Industri och bygg, Offentlig verksamhet och Övriga tjänster antas att elbehovet korrelerar med prognostiserad produktivitetstillväxt. Tillsammans med Region Skånes prognoser för utvecklingen av den regionala ekonomin används också ett antagande om energieffektivisering

För transportsektorn beräknas det framtida elbehovet för personbilar och lätta lastbilar baserat på befintlig fordonsflotta, årlig körsträcka, resevanemönster, storlek på laddboxar och antaganden om medelförbrukning vid olika årstider. För att prognostisera antalet batteridrivna fordon används en modell framtagen inom ett Energiforsk-projekt. Avseende laddinfrastruktur för tung transport används en modell utvecklad av RISE. Modellen bygger på data över godstransport och lokalisering av verksamhetsområden.

Gällande bostäder används energideklarationer för att modellera framtida energianvändning. Energideklarationer används också för att analysera trender som påverkar val av uppvärmningstyp och energieffektivisering. Placering och storlek av framtida bebyggelse beräknas med hjälp av en lokaliseringsmodell (IPM-modellen) som bland annat tar hänsyn till kommunala översiktsplaner och den regionalekonomiska utvecklingen.

Effektprognosmodellen har för avsikt att vara så heltäckande som möjligt men har en svaghet i att förutse större etableringar som inte är en följd av historisk tillväxt. Effektprognosmodellen tar dock hänsyn till fysisk planering och förväntas kunna placera stora nyetableringar inom de områden som utpekas i de kommunala översiktsplanerna.

Effektprognosmodellen för att ta fram effektprognoser är byggd för att vara flexibel där olika delmodeller och antaganden kan bytas ut om bättre alternativ blir tillgängliga. Effektprognosmodellen kommer att fortsätta utvecklas och förbättras och är avsedd att uppdateras årligen.

*För enkelhetens skull beskrivs effektbehovet i megawatt (MW), men beräkningarna baseras på data för megawattimme per timme (MWh/h).