Metodbeskrivning

Effektprognoserna baseras på en mängd olika data, undermodeller och antaganden som tillsammans ger en bild av framtidens elanvändning och effektbehov. Elnätsdata kopplas samman med bland annat historisk energianvändning, prognoser för regional ekonomi och kommunal översiktsplanering för att skapa en effektprognosmodell som bygger på den bästa och mest aktuella tillgängliga kunskapen.  

Effektprognosmodellen består av två delar, en energimodell och en effektmodell. Inledningsvis används energimodellen för att prognostisera trender och utvecklingen av den årliga energianvändningen (i MWh). Resultaten fördelas geografiskt på rutor om 1×1 kilometer. Efter detta används Effektmodellen för att fördela den totala årliga energianvändningen över årets timmar, vilket möjliggör en uppskattning av det förväntade maximala och sammanlagda effektbehovet (i MW*).  

Fördelningen av den årliga energianvändningen sker antingen genom typprofiler baserade på data från de nätbolag som deltar i projektet eller genom modellerade lastprofiler. Vilken metod som används beror på vilken sektor eller undersektor som beräknas samt hur många profiler som sammanställs.

Vid prognostiseringen av elbehovet inom sektorerna Industri och bygg, Offentlig verksamhet och Övriga tjänster, antas att elbehovet korrelerar med prognostiserad produktivitetstillväxt. Tillsammans med Region Skånes regionala ekonomiska prognoser, beaktas även antagande om energieffektivisering.

För transportsektorn beräknas det framtida elbehovet för personbilar och lätta lastbilar baserat på befintlig fordonsflotta, årlig körsträcka, resevanemönster, storlek på laddboxar och antaganden om medelförbrukning vid olika årstider. En undermodell med justerbara estimat för kalibrering mot statistik används för prognostisera antalet batteridrivna fordon. När det gäller laddinfrastruktur för tung transport. tillämpas en modell utvecklad av RISE, som bygger på data om godstransport och lokalisering av verksamhetsområden, samt byggda och planerade laddstationer.

För att modellera framtida energianvändning i bostäder används energideklarationer. Dessa energideklarationer används också för att analysera trender som påverkar uppvärmningstyp och grad av energieffektivisering. Placering och storlek av framtida bebyggelse beräknas med hjälp av en lokaliseringsmodell (IPM-modellen), som tar hänsyn till kommunala översiktsplaner och den regionala ekonomiska utvecklingen.

Effektprognosmodellen syftar till och vara omfattande, men den har en del begränsningar när det gäller precision och bör ses som ett diskussionsunderlag om möjlig utveckling och en första iteration för lokal energiplanering. Några tydliga begränsning är tex. oförmågan att förutsäga större etableringar som inte är kopplade till historisk tillväxt men också avsaknad av data på verklig energiförbrukning enligt elnätstoplogin. Dvs . modellen kan inte ersätta nätbolagens egen data i det lokala nätet, men ge en bild av en möjlig utveckling baserat på tillgänglig information om regional utveckling. Modellen tar tex. hänsyn till fysisk planering och förväntas kunna placera nyetableringar och tillväxt inom de områden som anges i de kommunala översiktsplanerna.

Modellen är konstruerad för att vara flexibel, vilket innebär att olika delmodeller och antaganden kan bytas ut om bättre alternativ blir tillgängliga. Effektprognosmodellen kommer att fortsätta utvecklas och förbättras och är avsedd att uppdateras årligen.

*För enkelhetens skull beskrivs effektbehovet i megawatt (MW), men beräkningarna baseras på data för megawattimme per timme (MWh/h).